Hade vi idag på våran vilt träning...

I eftermiddags träffade vi Ulle, Mio & Selma för att gå 2 spår, ett till Selma & Vexa.

Detta hade legat i ca 22 tim & bestod av blandat kalhygge, skog resp knähögt gräs gärde & skog. Båda klarade av dessa spår med bravur men är ju mest nöjd med Vexa, som verkligen visade vad hon kan. Även matte va duktig som kom ihåg vart alla sträckorna, vinklar, blod uppehåll & återgångarna gick *osnitslat spår*

Sen senare tillslöt även Anna-Karin, Isor & Chica. Då åkte vi vidare bort till en tjärn för att träna vatten & med vilt.

Mio fick börja, han va duktig - lite mer rutin & jäklar anamma från matten så är dom i hamn!

Selma fick ta några enkla långa markeringar, gick jättebra med tanke på hennes orutin med vilt.

Izor & Chica fick oxå göra samma sak som Selma, Chica har inte fått träna på länge pga mammaledighet, men hon visade tillslut ändå att lite gamla takter sitter i;)

Vexan då...

Får börja med en dold, lååång dirigering - tvekade lite att gå ner å i vattnet. Gick bra långt ut till hon beslöt sig för att inte lyssna på matte, kliva upp på land & via land ta hem dirigeringen. Blåste ganska mkt så viltet drev iväg.. Nöjd ändå.

Markeringar gick ok, hon va påväg att knalla för mig på den 1:a markeringen...men matte va snabb med att korrigera.

Sen satt hon så fint vid sidan.

Den långa dirigeringen vid vatten kanten gick oxå fint!

Både trut & and hölls fint i munnen med fina upptag & avlämningar.

Sen ville ju jag ha ett sök för att se hur hennes vilthantering är på de mindre fåglarna..

Izor & Chicka fick hämta ett "mini"sök på 7 vilt - även de löste dom bra, tror chica sover väldigt tungt inatt.

Såå sen till min bruna lilla....la ut ett nytt stort sök på 7 vilt, kanin, trut, kråkor & duvor.

Gick jättefint med kaninen, truten, kråkan, sen kommer duvorna & "bollningen"...

Avbröt henne där för att se hur hon hanterar en kort enkel markering, vilket gick helt ok men "bollade" ännu lite mer...

Sände på söket igen & då kastade jag iväg en duva till samma ställe som markeringen trillat på som en dirigering.

Sänder på dirigeringen - kommer in & ska lämna i hand, då knäcker hon fågeln så i mina öron så ekade långt över hela sjön....

Å ur Anna-Karin hör man hennes chockade röst säga; "Men va f*n..."

Då hann inte matte tänka sig för utan jag blev rent av skit förbannad å så här i efterhand så är det de värsta som kan hända - man ska inte bli arg på Vexa.

Hon & jag behöver inte en konflikt igen..

Så deprimerad, blev helt matt - all lust bara rann ur mig, vet inte vad jag ska göra eller ta mig till.

Vet ju innerst inne att Vexa är en väldigt mjuk tik, där även en arg blick kan få henne att krypa ur skinnet.

Å jag har ett problem med att låta ilskan rinna över & bli frustrerad, vilket är som gjort för att få Vexa att reagera med viltet som hon gör.

Hon är inte dum i munnen ute, på väg in eller annars utan bara vid avlämningarna & spec dom mindre fåglarna....

Tar tacksamt emot alla TIPS & RÅD!

Väl hemma igen så tog jag fram lite hundmat & körde rolig, positiv byteshandel med duvan.

Inga problem, hon stod & bjöd upp denna duva långt upp i ansiktet på mig, positivt & viftande på hela bak kroppen.

Skickade henne över staketet några gånger för att hämta duvan - inga problem...mjuk å fin.

Tack, Anna-Karin, Ulle & Annica för att ni ställer upp å lyssnar på en dämpad matte & kommer med fina råd.

Får lägga ut ytterliggare en gammal bild på Vexa där hon fint håller en kråka utan tugg & dessutom fick en 1:a Hp Pb på Lilleruds inoff. jakt i april.

Hoppas på allt som finna att detta inte är ett långvarigt problem.

God Natt allihop!